Livstörsten suktar efter andrum
Vadan detta?! får man fråga... efter min långa dressyr, som bestod av magträning och power ball träning så finner jag mig självt i ett knapert läge. Skall jag fara till piccolo och in handla delikat mat eller läsa en bok? Visst ut stöter Piccolo lockrop som tilldelar inre till fredsställelse. Nu när jag befinner mig inhängd i mitt eget svammel kan jag, utan att känna mig IQ-befriad, nämna att alla särskrivningar är i gott syfte, ty de är där för att rubba Märrens (J's) läsöga, som registrerar felen, i vilket hon får känna av glädjens dofter, om så enstaka sekunder, och jag får min dagliga dos av förtretning och då skapas det tillfredställelse åt båda parterna, It's a win-win situtation, en behagning om så.
Tillbaka till mitt dilemma, som nu kan kallas TRASSEL. Trasslet kommer troligtvis att redas upp av min exeptionella lättjefullhet, som kommer att resultera bokläsning. Vadan detta? Har jag övergått till att vara en studerande, efter alla dessa år som kärleksfull inmundigare av onormalt stor dos av smarrig näring? Förut, när jag var ung, skulle jag ha kadavriserat för att få tilltugg. Nu är jag inte lika förförbar när det gäller näring. Detta göra att jag känner en otrolig bordom, dvs avsmak, av denna situation jag är bäddad i.
Nu intar jag sängläge utan fjädrar och avslutar med ett angenämt och ostigt adjö: Lev Väl
Tillbaka till mitt dilemma, som nu kan kallas TRASSEL. Trasslet kommer troligtvis att redas upp av min exeptionella lättjefullhet, som kommer att resultera bokläsning. Vadan detta? Har jag övergått till att vara en studerande, efter alla dessa år som kärleksfull inmundigare av onormalt stor dos av smarrig näring? Förut, när jag var ung, skulle jag ha kadavriserat för att få tilltugg. Nu är jag inte lika förförbar när det gäller näring. Detta göra att jag känner en otrolig bordom, dvs avsmak, av denna situation jag är bäddad i.
Nu intar jag sängläge utan fjädrar och avslutar med ett angenämt och ostigt adjö: Lev Väl
Ny blogg, Livet öppnas pånytt, min reinkarnation
Nu har jag äntligen skaffat blogg, ett nytt sätt att lägga ut mitt liv på papper. Mitt mål med denna blogg är enkel, för jag är en ganska encellig och miserabel person. Vadan dessa händelser som för mig in i en skepnad, lik vår vän snigeln i björnes-magasin, framför datorn för att ägna minuter, ja timmar, är ganska simpla, ty jag är en encellig och miserabel person. Jag vill få er att förtära mina bokstäver, ni skall finna sens bland mitt essentiella svammel. Är det så att ni inte finner någon logik mellan orden, är det för att jag, med berått mod, gjort det förnuftsvidrigt.
Ni som nu läser dessa bokstäver ådrar säkert efter ett slut på denna text, men för att jag förberett mig på detta och har på så sätt fått kunskap av detta, kommer jag att fortfara denna horibla text i en kort serie med oförnuftig skrift.
Jag vill, med all respekt, nämna mina käraste vänner i min blogg, men eftersom jag inte frågat om medgivande tillägnas de olika kåd-namn för att de, även efter mitt stora genombrått inom bloggning som gjort mig till proffesionell och kompetent bloggare, ska kunna klassificeras som "anonyma".
Nu skall jag vända skynke, och med dessa ord kastar jag hare på prästen och intar sängläge.
Godnatt mina följeslagare
