Min Halloween
Denna dag är en sorgens dag ty er ledare, Putt, har utvecklat manliga könskörtlar i halsen. Dessa körtlar förorsakar extrem plåga när han bemödar sig att sluka luft, mat eller dylikt.
Denna plåga torde vara begynnelsestadiet till den omtalade nassesnuvan, vilket borde innebära att jag har möjlighet att transportera denna plåga till liknande väsen som min egen själ, homo sapiens det vill säga. Detta giver mig inre frid, men också fruktan för min egen säkerhet (Tänk om jag styker med mitt i spexets allvar?)
För att bringa det mesta utav denna situtation skall jag, i egen person, förbereda mig på det värsta genom att, på halloween, infinna mig vid ett ställe med stor omfattning, med tanke på folkmängd och därefter applicera min döda kropp vid en sådan ståndpunk som giver styvast resultat i att överföra sjukdomen på ett plikttroget sätt.
sötsliskiga hälsningar, Putt den Döé
Denna plåga torde vara begynnelsestadiet till den omtalade nassesnuvan, vilket borde innebära att jag har möjlighet att transportera denna plåga till liknande väsen som min egen själ, homo sapiens det vill säga. Detta giver mig inre frid, men också fruktan för min egen säkerhet (Tänk om jag styker med mitt i spexets allvar?)
För att bringa det mesta utav denna situtation skall jag, i egen person, förbereda mig på det värsta genom att, på halloween, infinna mig vid ett ställe med stor omfattning, med tanke på folkmängd och därefter applicera min döda kropp vid en sådan ståndpunk som giver styvast resultat i att överföra sjukdomen på ett plikttroget sätt.
sötsliskiga hälsningar, Putt den Döé
En sjuk dag
Nu befinner jag mig i sängläge, fostersällning om så önskas veta, och upplever hur en sjukdom, sakta men säkert, utgör ett hot mot min mänsliga existens. Mitt cerebrum upplever stor oordning och jag trånar efter odören av en Ekorre.
Tidsmätaren har sina långa armar placerade på 19.24 och jag är redo att bli ofredad av john blund. Visserligen brukar jag infinna mig inbakad i min sovmövel när bjällran givit slag för 21.00, detta vid endast enstaka tillfällen. Men trots att jag givit mina förhoppningar på ett rapid besök av john blund, vilket skall göra mig avdomnad och redo, finner jag misstro till hur jag skall kunna gripa tag i en sömn, värd att kallas behagande. Detta är bortom mitt förstånd som homo sapiens.
Nu skall jag giva john blund en chans att överrumpla mig och ta mig in i dunklet, där endast fantasin kan sätta stopp för det möjliga.
Frid på er, Anhängare
Putt den sjuke
Tidsmätaren har sina långa armar placerade på 19.24 och jag är redo att bli ofredad av john blund. Visserligen brukar jag infinna mig inbakad i min sovmövel när bjällran givit slag för 21.00, detta vid endast enstaka tillfällen. Men trots att jag givit mina förhoppningar på ett rapid besök av john blund, vilket skall göra mig avdomnad och redo, finner jag misstro till hur jag skall kunna gripa tag i en sömn, värd att kallas behagande. Detta är bortom mitt förstånd som homo sapiens.
Nu skall jag giva john blund en chans att överrumpla mig och ta mig in i dunklet, där endast fantasin kan sätta stopp för det möjliga.
Frid på er, Anhängare
Putt den sjuke
Svikare
Nu, vid detta tillfälle, är jag full av sprudel i alla lemmar. Nu nalkas den så kallade naturfilosofiska teorilektionen och min anhängare snedpannlugg, där vi, med all respekt, fortplantar severala A4 papper och applicerar en karta av landet skottland, som vi sen antecknar kommunikationsvägar och dylikt på. Ach vad mjölkens sötma giver behagning.
---vid en senare tid---
Jag haver givit bloggens statistiska kolumner ett öga, med detta öga noterade jag hur mina anhängare sakta förtvinar bort, likt anhängarna till Grynings patrullen. Vadan detta? Är detta resultatet av min givmildhet? Ni tager och tager och jag bara ger och ger, era egoistiska jävlar, men jag är ett förlåtande ting och jag haver mina fingrar knytna på att ni finner vägen hem.
Lev väl
Putt
---vid en senare tid---
Jag haver givit bloggens statistiska kolumner ett öga, med detta öga noterade jag hur mina anhängare sakta förtvinar bort, likt anhängarna till Grynings patrullen. Vadan detta? Är detta resultatet av min givmildhet? Ni tager och tager och jag bara ger och ger, era egoistiska jävlar, men jag är ett förlåtande ting och jag haver mina fingrar knytna på att ni finner vägen hem.
Lev väl
Putt
Dagens bris
Förälskade anhängare. Ni har nu öppnat mina lättslutna ögon, och fått mitt "svammel" i förra inlägget att torka bort, och fått mig att känna instinktiv moderskänsla till förlänga min internetdagboks liv med ytterligare, ett par visso, inlägg för att giva er eder dagliga dos av min så kallade modersmjölk. För att få er, behagad till det yttersta, skall jag, tillföröka, mitt vokabulär och mitt skrattsinne, och giva denna blogg ett fint rykte som "oförståbar" och "den-som-skrivit-detta-är-dra-på-trissorna-IQ-befriad-till-högsta-grad", och jag hoppas att jag skaller, med denna upplysning, fullfölja era krav och syften med att läsa denna blogg, i fråga.
Dagens Luft har, till min förfäran, ej dykt upp ännu. För de som ej är, ack mig väl, insatt i dagens luft så är det när mitt ego tar upp dygnets tanke, klimax eller dylikt, för att diskutera mitt känslokalla och egenartade levnadstillsånd i mitt så kallade "mänskliga jordeliv". Men trots att dagens luft ej hägrar inom denna minut eller sekund, kan jag tala om dagens bris. Dagens bris är, för de ovetande, en subkategori till dagens luft. När jag, i egen person, befinner mig i extaset: dagens bris, antecknas de små sakerna som jag bryr min hjärna om eller något dylikt.
Dagens bris kan också bestå av ett trångmål, som var denna dags uppenbarelse. När jag, i min egocentriska ensamhet, framförde en sång, uppenbarade sig ett faktum: jag kan på inga villkor framföra en sång på ett respektabel eller beundransvärt tillvägagångssätt, detta giver mig nedsatt självtillit, som vid detta lag har segnat till den grad att den är oreversabel. Äro ej detta problem? Mitt svar på min egen fråga är, förvisso, enkel, men även åbviös, eftersom jag, i meningen före, den ifråga, avslöjade mitt dilemma, och då bör svaret, i frågan, efter vara rätt åbviös. Facit till frågan, som löd "äro ej detta är problem", är ja, och problemet förblir olöst, eftersom mitt ego sakta märglar bort vid konfrontion av homo sapiens sapiens när jag skall framföra ett så kalla kvitter.
En av mina närmaste anhängare, ekorren, framhäver ständigt att mitt kvitter är av ytterst kvalitét, men jag kan ej emottaga denna information uppriktigt. Mitt ego har självmant givit lystring till en inspelning av mitt kvitter samt trakassering av mitt musikinstrument och, upplevde kväljningskänslor och hård mage efteråt. I och med denna experiánsé har mitt ego givit upp allt hopp om att kunna ge upphov till gåshudskvittring hos åhörare.
Jag beder om ursäkt för att dagens bris blev så känslofullt, likt återföreningen av en bortsprungen katt och ett hungrigt LO, men, vid vissa tillfällen bör man låta känslokanalerna rinna fritt.
Er Maestro, Putt
puttdenkättjefulle©puttdenlystne
Dagens Luft har, till min förfäran, ej dykt upp ännu. För de som ej är, ack mig väl, insatt i dagens luft så är det när mitt ego tar upp dygnets tanke, klimax eller dylikt, för att diskutera mitt känslokalla och egenartade levnadstillsånd i mitt så kallade "mänskliga jordeliv". Men trots att dagens luft ej hägrar inom denna minut eller sekund, kan jag tala om dagens bris. Dagens bris är, för de ovetande, en subkategori till dagens luft. När jag, i egen person, befinner mig i extaset: dagens bris, antecknas de små sakerna som jag bryr min hjärna om eller något dylikt.
Dagens bris kan också bestå av ett trångmål, som var denna dags uppenbarelse. När jag, i min egocentriska ensamhet, framförde en sång, uppenbarade sig ett faktum: jag kan på inga villkor framföra en sång på ett respektabel eller beundransvärt tillvägagångssätt, detta giver mig nedsatt självtillit, som vid detta lag har segnat till den grad att den är oreversabel. Äro ej detta problem? Mitt svar på min egen fråga är, förvisso, enkel, men även åbviös, eftersom jag, i meningen före, den ifråga, avslöjade mitt dilemma, och då bör svaret, i frågan, efter vara rätt åbviös. Facit till frågan, som löd "äro ej detta är problem", är ja, och problemet förblir olöst, eftersom mitt ego sakta märglar bort vid konfrontion av homo sapiens sapiens när jag skall framföra ett så kalla kvitter.
En av mina närmaste anhängare, ekorren, framhäver ständigt att mitt kvitter är av ytterst kvalitét, men jag kan ej emottaga denna information uppriktigt. Mitt ego har självmant givit lystring till en inspelning av mitt kvitter samt trakassering av mitt musikinstrument och, upplevde kväljningskänslor och hård mage efteråt. I och med denna experiánsé har mitt ego givit upp allt hopp om att kunna ge upphov till gåshudskvittring hos åhörare.
Jag beder om ursäkt för att dagens bris blev så känslofullt, likt återföreningen av en bortsprungen katt och ett hungrigt LO, men, vid vissa tillfällen bör man låta känslokanalerna rinna fritt.
Er Maestro, Putt
puttdenkättjefulle©puttdenlystne
Min bloggningskompetens sviktar
Nu, vid detta ögonblick, iklädd i mitt nattlinne, funderar mitt ego på vad som skall pupliceras idag, Dagens Luft om så vill kallas.
Mitt mål, att nå första pris inom bloggning och således få bli professionell bloggare, ser ut att grumlas bort. Detta förty att min inspiration har gjort sina sista dager här på denna blogg, min inspiration har slått läger, som det sägs i folkmun.
Hos mina närmaste anhängare, de som gått föjle under min vidsträckta färd till att bli kompetent bloggare, Rödi, Ekorre, Märren och BlåndieSprätten, vars tankar endast består av olika versioner som slutligen kan summas upp med ett enkelt: "vadan detta" när ni läser denna melankoliskt sorgsna text, vars innehåll är ett aktualitetiskt faktum.
Varför min internetdagbok skulle förtäras och få sin existens upphörd beror, i de största, att dess skriftliga skönhet är, till hög grad, propert och fagert. Detta, jag befarar, kommer att leda till nedsänkt stilnivå, eftersom den stora press på att skriva en proper blogg, giver mig ständig hjärtsvikt då bloggeri-skrivar-dagen nalkas, och jag vägrar leverera en oangenäm bild av min blogg till er läsare som, om ni giver det tanken att om mitt skrivande fortskrider, skulle ge en inkorrekt bild av min så kallad fyndighet; espri, i form av inlägg som är helt förnuftsvidriga och kväljande. Om ni så önskar, så kan ni lämna underrättelse ifall ni motsäger detta: mitt ego viskar att skriften, som är nu skriven, håller låglänt, i fråga om stilnivån. Jag anser även att mitt skämtlynne sakta tinar bort. Detta resulterar en officiell tillslutning av denna blogg, eftersom antalet som förtär denna text inte är i stor skala.
Er tillgivne, Putt den kättjefulle
Mitt mål, att nå första pris inom bloggning och således få bli professionell bloggare, ser ut att grumlas bort. Detta förty att min inspiration har gjort sina sista dager här på denna blogg, min inspiration har slått läger, som det sägs i folkmun.
Hos mina närmaste anhängare, de som gått föjle under min vidsträckta färd till att bli kompetent bloggare, Rödi, Ekorre, Märren och BlåndieSprätten, vars tankar endast består av olika versioner som slutligen kan summas upp med ett enkelt: "vadan detta" när ni läser denna melankoliskt sorgsna text, vars innehåll är ett aktualitetiskt faktum.
Varför min internetdagbok skulle förtäras och få sin existens upphörd beror, i de största, att dess skriftliga skönhet är, till hög grad, propert och fagert. Detta, jag befarar, kommer att leda till nedsänkt stilnivå, eftersom den stora press på att skriva en proper blogg, giver mig ständig hjärtsvikt då bloggeri-skrivar-dagen nalkas, och jag vägrar leverera en oangenäm bild av min blogg till er läsare som, om ni giver det tanken att om mitt skrivande fortskrider, skulle ge en inkorrekt bild av min så kallad fyndighet; espri, i form av inlägg som är helt förnuftsvidriga och kväljande. Om ni så önskar, så kan ni lämna underrättelse ifall ni motsäger detta: mitt ego viskar att skriften, som är nu skriven, håller låglänt, i fråga om stilnivån. Jag anser även att mitt skämtlynne sakta tinar bort. Detta resulterar en officiell tillslutning av denna blogg, eftersom antalet som förtär denna text inte är i stor skala.
Er tillgivne, Putt den kättjefulle
Ny hårbeklädnad
Vid ett ensaka tillfälle, under dagens lopp, fann jag mig sitta och använda min hand som en rotationsappartat på min hårbeklädnad. Detta resulterade avsevärt pompöst hår, likt håret på trosförvanterna Fluff; detta i dock mindre storlek. Det som jag just producerade ur mitt svalg, min nyhet om min hårbeklädnad och sedan applicerade på denna sida, för att överföra nyheten till ER, har jag, som sagt, fått flera tusen FJUN att leva i symbios och skapa ett stort samhälle mitt på min skalp. Detta gav upphov till ett plötsligt svaghetstillstånd och beundran bland mina sympatisörer, eftersom jag, till vardags, är ganska luftig på och runt huvudsvålen.
Ack vad man kan få uppleva lycka under dygnets ljusa del.
Inom kort skall jag, Putt, börja avresa till åkdonsanstalten, där mitt cerebrum skall intaga omedveten bruksanvisning till hur man skall hantera ett så kallat fortskaffningsmedel. Till min fasa har priset för att antaga denna undervisning, uppnått en så stor altitud att det utsöndrar avsmak att ens giva det en sekunds tanke. Melankoliska melodier spelar i mitt innandöme vibrerar av oskuld då jag, utan mat i magen, förbereder mig för avgång.
Ack vad man kan få uppleva lycka under dygnets ljusa del.
Inom kort skall jag, Putt, börja avresa till åkdonsanstalten, där mitt cerebrum skall intaga omedveten bruksanvisning till hur man skall hantera ett så kallat fortskaffningsmedel. Till min fasa har priset för att antaga denna undervisning, uppnått en så stor altitud att det utsöndrar avsmak att ens giva det en sekunds tanke. Melankoliska melodier spelar i mitt innandöme vibrerar av oskuld då jag, utan mat i magen, förbereder mig för avgång.
Två gånger kvar till epilogen av den vetenskapliga lärobyggnaden
Två gånger...kanske tre
vi får se...vad som står i farstun och väntar
Två gånger...kanske tre
vi får se...vad som står i farstun och väntar
En tanke som väcker både oro och förståelse för hur jag, er fullärda hantverkare inom kompetent bloggeri, känner sig.
Nu avgår jag med stoltheten i halsgropen och giver er en stor tacksägelse, och sätter min tillit på att ni kvarlämnar en liten bud, ni som läser detta det vill säga.
Frid på er, anhängare
Nu avgår jag med stoltheten i halsgropen och giver er en stor tacksägelse, och sätter min tillit på att ni kvarlämnar en liten bud, ni som läser detta det vill säga.
Frid på er, anhängare