Idag mina vänner, i denna stund, håller er skapare, er hedergäst ifråga, på att förtäras på ett satiriskt vis, om så kan sägas om min aktuella lokalisering eller situation som jag, i egen hög person, befinner mig i kan beskrivas som de la óutcòme efter en tarmuttömning, extrement om så vill finslipas till hög-psykologisk standard som kallas högtravande inom vår världs finslipningsschema som utövas i den svenska akademien.

När jag nu, i indledningen på detta inlägg format en liten ost, en liten snålbit som ni läsare nu febrilt suktar efter, vad som jag, er ledare, er mästere, er vän, har handlat och gjort. För att bena upp detta till det yttersta, till den punkt när jag ej benar upp mer utan säger sanningen självmant, utan ett minsta tecken på att spjälka upp detta i en ännu längre monolog med som mitt innersta odjur Lucifer, så kan jag giva svar på tal och slå käppen på kulorna och säga att den årliga dicipella intelligensprovet giver min hud spräcklig kontrast och knottriga bekymmer, det om vill sägas hönshud. Jag skall avläsa tecken som är nedskrivna i ett sammanslag av pergament, som i sin tur består i det totala utav nio olika böcker, som tillsammans bildar ett martyium, endast jämförbart med de osaligas straffort. Därefter skall jag infinna mig i en anstalt, som är mycket mörkt, ej långt ifrån en platsen som giver evig avskildhet från gud, och sedan finna rim och reson av de frågor som ställes på papper, samt infoga adekvata svar som giver svars-läsarna ett vågrätt fjong och ett tillfredställande ansiktsuttryck.

Därför ber jag er, mina anhängare, att önska mig lycka till och hålla tummarna för mig. Speciellt Anders som jag för länge sedan hade ett formulerings-förhållande, ett förhållande som var ljuset i våra liv när livet kändes som mest dystert.

Er
Allvetare, Putt