Själslig, Pysisk och Fysisk förtäring Act II

Allvetande anhängare och rödi

Er högste har nu fått en våg, men inte vilken våg som helst, utan en ångestvåg, som sakta men säkert äter upp mitt innandöme utan som helst förvarning om konsekvenserna efter måltiden. Vad är orsaken att jag, er författare, får uthärda denna psykiska plåga, är en fråga om tar upp det mesta utav tankeverksamheten hos en del som läser detta, inte alla d.v.s. Orsaken är simpel, men det ligger dock en rätt så radikal beskrivning i det hela, nämligen att jag, Putt, är en karaktärslös sopa som inte finner möjlighet att tillfredsställa ens mina närmaste, skolningsmedborgare om så får kallas, genom varkendera sång eller dylikt. Min ångest beror på det förstnämnda.

Torsdagen, som skulle upphöjas utav sång och tal i tungor, blir mest troligt ej av, ty jag har förlorat livsglädjen och befattningen. Mitt cerebrum kan inte registrera var felet är och jag själv kan ej tolka mina närmaste anhängares radikala personalitetsförändring. Vadan detta? Jag har givit denna tanke litet tid förut, men nu är det klart och officiellt: Mina närmaste anhängare hyser agg mot mig, Putt, och detta orsakar en del av min ångest, som gör att den ångesten i sin tur bryter ner mig ännu mer och för fram den "egentliga" ångesten, om så vill kallas.

Jag är i stort behov av miljöombyte och stöd från anhängare, vilket är en mycket sällsynt sak hos en ledare, jag håller med, men nöd kräver drastiska metoder.

Nu skall jag förtära vätska kallad C och sedan intaga sängposition och uppleva den långsamma sidan av John Blund.

Adjö, Anhängare

Kommentarer
Postat av: De Vet Du Nog (",)

Du har mitt stöd min kära vän! Jag känner med dig.

2009-12-01 @ 22:47:36

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0